På drygt tio år har e-cigaretten, i vardagligt tal vejp, gått från en nischprodukt till en etablerad del av den svenska nikotinmarknaden. Samtidigt har branschen hamnat i centrum för politiska och hälsomässiga debatter. Skatterna höjs, EU förbereder nya minimiskatter, och oron för ungas nikotinbruk driver på kraven på hårdare regler.
För branschen innebär det en marknad i snabb förändring. Den här artikeln går igenom hur marknaden ser ut, vilka regler som gäller och är på väg, och hur aktörerna anpassar sig. För de som behöver mer bakgrund till vad en vejp är läs mer här.
Marknaden i siffror
Enligt CAN hade 30 procent av befolkningen mellan 17 och 84 år rökt, snusat eller vejpat minst en gång under den senaste månaden 2025. Andelen har legat på ungefär samma nivå de senaste åren. Det som har förändrats är fördelningen mellan produkterna. Rökningen fortsätter att minska och låg 2025 på 10 procent, medan nya produkter som vitt snus och e-cigaretter har vuxit, särskilt bland unga vuxna. Omkring 7 procent använde två eller fler nikotinprodukter.
Reglerna i Sverige
Skatt. Sedan 2019 finns en särskild punktskatt på nikotinhaltiga e-vätskor. Från början var den 2 kronor per milliliter. Efter de senaste justeringarna är skatten 2 020 kronor per liter, alltså drygt 2 kronor per milliliter. För högkoncentrerade e-vätskor, med 15–20 milligram nikotin per milliliter, gäller den dubbla skatten: 4 040 kronor per liter. Den som själv för in e-vätska från ett annat EU-land får ta med högst 20 milliliter skattefritt.
Åldersgräns och försäljning. Nikotinhaltiga e-cigaretter räknas som tobaksrelaterade produkter. Det innebär bland annat en 18-årsgräns, krav på tillstånd eller anmälan för försäljning, och begränsningar för marknadsföring.
Smakförbudet som föll. Regeringen föreslog 2022 ett förbud mot alla smaker utom tobak i e-vätskor. Riksdagen röstade nej med 177 röster mot 126. Bland annat Moderaterna menade att förbudet stred mot riksdagens tidigare linje om att reglera produkter efter hur skadliga de är, och att e-cigaretter kan hjälpa rökare att sluta. Flera andra europeiska länder, bland annat Danmark, Nederländerna och Litauen, har däremot infört smakförbud.
Sveriges linje. Sverige har länge drivit en så kallad skademinimerande linje, där produkter regleras och beskattas efter hur farliga de är. Det har bland annat bidragit till att Sverige har lägst andel rökare i EU, och det präglar också Sveriges hållning i EU-förhandlingarna.
EU: nya minimiskatter på väg
Den största förändringen för branschen kan komma från EU. Den 16 juli 2025 presenterade EU-kommissionen ett förslag till ett nytt tobaksskattedirektiv. För första gången föreslås EU-gemensamma minimiskatter på e-vätskor, nikotinpåsar och andra nikotinprodukter. Tobakssnus är dock fortsatt undantaget.
Förslaget i korthet:
- Nya produkter omfattas, bland annat e-vätskor med och utan nikotin, nikotinpåsar och upphettade tobaksprodukter.
- Minimiskatterna höjs kraftigt även för cigaretter och annan tobak.
- Skattenivåerna kopplas delvis till köpkraften i varje land och ska indexeras vart tredje år.
- För nikotinpåsar föreslås en minimiskatt på 50 procent av försäljningspriset eller 143 euro per kilogram.
Sveriges hållning. Regeringen ser det som positivt att reglerna harmoniseras, men anser att det är oacceptabelt att nikotinpåsar ska beskattas på samma nivå som viss röktobak. Länder som vill beskatta produkter efter deras relativa farlighet måste kunna göra det även i framtiden, enligt regeringen.
Vad händer nu? Skatteregler på EU-nivå kräver enhällighet i ministerrådet, så förslaget kan förändras eller stoppas. Om det antas i nuvarande form kan det leda till betydligt högre priser på e-vätskor i många länder.
Branschens anpassning
Hur reagerar då marknaden på hårdare regler och högre skatter? Några tydliga trender:
Engångsvejparna ifrågasätts. Billiga engångsvejpar har drivit en stor del av tillväxten bland unga, men de kritiseras både för att de lockar minderåriga och för att de skapar elektronikavfall. Flera europeiska länder, bland annat Belgien och Storbritannien, har förbjudit vejp som inte går att fylla på. För branschen innebär det en förskjutning mot påfyllningsbara system.
Konkurrens från andra nikotinprodukter. I Sverige konkurrerar e-cigaretten med snus och framför allt vitt snus, som har vuxit snabbt bland unga vuxna. Sverige är dessutom EU:s största tillverkare av nikotinpåsar. Skatteförändringar som påverkar en produkt mer än en annan kan därför flytta konsumtionen mellan kategorierna.
Gränshandel och illegal handel. När skatterna skiljer sig mellan länder ökar incitamenten att köpa produkter utomlands eller via nätet. Det svenska taket på 20 milliliter skattefri e-vätska vid privat införsel är ett försök att begränsa detta. Hälsoorganisationer pekar samtidigt på att minderåriga ofta får tag på produkter trots åldersgränsen, inte minst via sociala medier.
Fokus på efterlevnad. För seriösa aktörer blir ålderskontroll, korrekt märkning och efterlevnad av marknadsföringsreglerna allt viktigare, både för att undvika sanktioner och för att påverka den politiska debatten.
Hälsodebatten – två perspektiv
Debatten om e-cigaretter präglas av två perspektiv som drar åt olika håll, och båda påverkar hur marknaden regleras.
Skademinimering. Förespråkare menar att e-cigaretter är betydligt mindre skadliga än vanliga cigaretter, eftersom de inte innebär förbränning av tobak. För rökare som har svårt att sluta kan de vara ett alternativ. Det är en av anledningarna till att riksdagen sa nej till smakförbudet, och till att Sverige motsätter sig att alla nikotinprodukter beskattas lika.
Försiktighet och skydd av unga. Organisationer som A Non Smoking Generation framhåller att e-cigaretter inte är ofarliga, att nikotin är starkt beroendeframkallande och kan påverka den unga hjärnan, och att smaker och marknadsföring lockar barn och unga. Organisationen stödjer EU:s förslag om högre minimiskatter och hänvisar till forskning som tyder på att unga som använder e-cigaretter eller snus har större risk att senare börja röka.
Båda perspektiven har stöd i forskning, och det råder fortfarande osäkerhet om de långsiktiga hälsoeffekterna av e-cigaretter. För branschen innebär det att regleringen sannolikt kommer att fortsätta skärpas, särskilt när det gäller unga, men att Sverige kan fortsätta driva en linje där produkter behandlas olika beroende på hur skadliga de är.
Utsikter
Vejpmarknaden i Sverige har gått från snabb tillväxt till en fas av mognad och ökad reglering. De viktigaste frågorna framåt:
- EU:s tobaksskattedirektiv. Om förslaget antas kan priserna på e-vätskor stiga betydligt. Förhandlingarna kräver enhällighet, och Sverige driver på för att produkter ska kunna beskattas efter hur skadliga de är.
- Den svenska politiken efter valet 2026. Frågan om smakförbud kan komma tillbaka, liksom diskussioner om högre skatter eller förbud mot engångsprodukter.
- Ungas användning. Om ökningen bland unga fortsätter att plana ut kan trycket på hårdare regler minska något. Om den ökar igen blir det troligen tvärtom.
- Förskjutningar mellan produkter. Skatter och regler som påverkar en produktkategori kan flytta konsumtionen till andra, till exempel från e-cigaretter till nikotinpåsar.
För aktörerna i branschen blir förmågan att anpassa sig till nya regler, och att visa att de tar ansvar för åldersgränser och marknadsföring, avgörande de kommande åren.
Leave a Reply