Efter ett år med kraftigt stigande drivmedelspriser väntar ytterligare höjningar för svenska bilister. Den 1 oktober återställdes en del av de tillfälliga skattesänkningarna, och den 1 december försvinner nästa. Samtidigt ligger världsmarknadspriserna på höga nivåer och kronan har försvagats. Bedömare varnar för att dieselpriset kan närma sig 30 kronor litern framåt jul.
Den här artikeln går igenom vad som driver priserna, vad som väntar och hur hushåll och företag påverkas.
Ett år av prisrekord
2026 har varit ett turbulent år vid pumparna:
- Mars: Efter USA:s och Israels attack mot Iran steg priserna kraftigt. I mitten av mars kostade bensin 18,39 kronor och diesel 22,14 kronor litern hos de stora kedjorna. Det var det högsta dieselpriset sedan reduktionsplikten sänktes i januari 2024.
- Våren: Regeringen sänkte tillfälligt skatterna på bensin och diesel för att hålla nere priserna.
- Sommaren: Priserna fortsatte ändå att stiga. Bensinpriset passerade 21 kronor litern, och dieseln låg på nära 25 kronor.
- 1 oktober: Den tillfälligt sänkta energiskatten återställdes. Bensinen blev cirka 1,03 kronor dyrare per liter, inklusive moms, och dieseln cirka 40 öre dyrare.
Vad driver priserna?
1. Skatterna återställs
Den viktigaste förklaringen till höstens höjningar är att de tillfälliga skattesänkningarna upphör. Höjningarna är redan beslutade:
| Datum | Förändring | Bensin, inkl. moms | Diesel, inkl. moms |
|---|---|---|---|
| 1 oktober 2026 | Energiskatten återställs | cirka +1,03 kr/liter | cirka +0,40 kr/liter |
| 1 december 2026 | Koldioxidskatten återställs | cirka +3,00 kr/liter | cirka +3,40 kr/liter |
| 1 januari 2027 | Årlig justering av skattesatserna | mindre höjning | mindre höjning |
För en bensinbil med en tank på 50 liter innebär höjningen i december ungefär 150 kronor mer per tankning.
2. Världsmarknaden och kronan
Oljepriset påverkas av kriget i Mellanöstern och andra geopolitiska spänningar, och de globala energipriserna ligger på förhöjda nivåer. Eftersom olja handlas i dollar gör en svagare krona dessutom importen dyrare. Diesel är extra känslig, eftersom efterfrågan på diesel ökar under vintern.
3. Reduktionsplikten
Sedan den 1 juli 2025 är reduktionsplikten 10 procent för både bensin och diesel. Det innebär att drivmedelsbolagen måste blanda in mer biodrivmedel, som är dyrare än fossilt bränsle. Effekten är störst på diesel.
4. EU:s utsläppshandel ETS2
På längre sikt väntar EU:s nya utsläppshandelssystem för vägtransporter och uppvärmning, ETS2. Systemet väntas tas i drift i början av 2028. Drivmedelsbolagen kommer då att behöva köpa utsläppsrätter för sina utsläpp. Enligt Konjunkturinstitutet kan det ge ett prispåslag på omkring 1,24 kronor per liter diesel och 1,11 kronor per liter bensin, om priset på utsläppsrätter landar på 50 euro per ton. Det slutliga priset avgörs dock först när utsläppsrätterna auktioneras ut.
Vad säger prognoserna?
Skattehöjningarna är fastställda, men hur mycket priset vid pumpen faktiskt stiger beror också på världsmarknaden och kronkursen. Så här ser bedömningarna ut:
- Kort sikt: Om världsmarknadspriserna ligger kvar på dagens nivåer och kronan fortsätter att vara svag, kan dieselpriset nå 28–29 kronor litern framåt jul, enligt bedömningar som Realtid har rapporterat.
- Bensinen väntas samtidigt passera nivåer kring 24–25 kronor om hela december-höjningen slår igenom ovanpå dagens priser. Det är dock en grov uppskattning.
- Längre sikt: När ETS2 införs 2028 tillkommer ytterligare ett påslag, och priset på utsläppsrätter kan stiga över tid.
Det finns också faktorer som kan dämpa priserna. En nedtrappning av konflikterna i Mellanöstern, en starkare krona eller lägre efterfrågan i världsekonomin kan pressa ned oljepriset. Politiska beslut efter valet kan dessutom förändra skattenivåerna.
Effekter för hushåll och näringsliv
Hushållen. Den som pendlar med bil märker höjningen tydligast. En bilist som kör 1 500 mil om året med en bil som drar 0,7 liter milen tankar omkring 1 050 liter per år. Bara höjningen i december, på omkring 3 kronor litern, motsvarar då drygt 3 000 kronor mer per år. Hushåll på landsbygden, som ofta saknar alternativ till bilen, drabbas hårdast.
Transport och logistik. För åkerier, budfirmor och andra företag med stora fordonsflottor är diesel en av de största kostnaderna. Höjningar på flera kronor litern slår snabbt igenom på marginalerna, och många företag har klausuler som för över bränslekostnaderna till kunderna.
Jordbruk och skog. Lantbruket och skogsnäringen är beroende av diesel till traktorer och maskiner. Högre priser kan påverka livsmedelspriserna och lönsamheten i de gröna näringarna.
Inflationen. Drivmedelspriserna påverkar inflationen både direkt och indirekt, genom högre transportkostnader för varor. Höjningarna i höst kan därför bidra till högre inflation i slutet av året och början av 2027.
Omställningen. Samtidigt gör högre priser på fossila bränslen elbilar, biodrivmedel och kollektivtrafik relativt sett mer attraktiva. Det är också ett av syftena med koldioxidskatten och ETS2.
Råd till bilister
- Tanka före den 1 december. Höjningen av koldioxidskatten är fastställd. Att fylla tanken i slutet av november kan spara ett hundratal kronor.
- Jämför priser. Obemannade stationer och lågprisstationer är ofta billigare än de bemannade.
- Kör sparsamt. Jämn hastighet, rätt lufttryck i däcken och mindre tomgångskörning kan minska förbrukningen märkbart.
- Samåk och planera. Fler ärenden per resa och samåkning sänker kostnaden.
- Se över alternativen. För den som ändå funderar på att byta bil kan en elbil eller laddhybrid bli mer lönsam när drivmedelspriserna stiger.
Drivmedelspriserna uppåt
Drivmedelspriserna i Sverige står inför flera höjningar på kort tid. De tillfälliga skattesänkningarna från i våras försvinner, världsmarknadspriserna är höga och kronan har försvagats. På längre sikt väntar dessutom EU:s utsläppshandel ETS2. För hushåll och företag gäller det att räkna med högre kostnader, och att hålla koll på förändringar som kan dämpa eller förstärka utvecklingen.
Leave a Reply