Sverige är inte ett land – det är många. Skillnaderna i nyföretagande mellan landets regioner har länge varit påtagliga, men de senaste årens statistik visar på mönster som utmanar den gängse bilden av att storstäderna alltid leder utvecklingen. Vissa mindre orter och regioner slår faktiskt Stockholm på fingrarna när det gäller tillväxttakten i nyregistrerade företag.
Storstadsregionerna dominerar i volym – men inte alltid i tempo
Det råder ingen tvekan om att Stockholm, Göteborg och Malmö tillsammans svarar för en stor andel av landets totala antal nyregistrerade företag varje år. Stockholms län stod under 2023 för ungefär en tredjedel av alla nya aktiebolag i Sverige, enligt uppgifter från Bolagsverket. Västra Götaland och Skåne följer på plats två och tre.
Men volym är en sak, tillväxttakt en annan. När man tittar på procentuell ökning av nyföretagandet relativt befolkningsstorlek och befintligt företagsbestånd framträder en annan bild. Regioner som Gotland, Jämtland och Halland har under perioder uppvisat starkare relativ tillväxt i nyregistreringar än exempelvis Stockholm. Det handlar delvis om en lägre bas – men det förklarar inte allt.
Vilka regioner sticker ut?
Enligt Tillväxtverkets och Bolagsverkets sammanställningar har ett antal regioner utanför de tre storstadslänen visat anmärkningsvärd dynamik:
- Halland har länge haft en av landets högsta nyföretagarfrekvenser per capita och lockar småföretag inom handel, bygg och tjänstesektorn.
- Gotland har sett en tydlig ökning av nyregistrerade företag, delvis driven av inflyttning och ett växande intresse för hållbarhet och turism.
- Jönköpings län – ofta kallat Sveriges Gnosjöanda – håller sin ställning som ett av landets starkaste industriella småföretagarfästen.
- Uppsala drar nytta av närheten till Stockholm och ett starkt universitetsekosystem, vilket syns i antalet teknik- och life science-bolag.
Glesbygd och strukturomvandling
Längre norrut ser bilden annorlunda ut. Norrbottens och Västernorrlands län har historiskt haft lägre nyföretagarfrekvens, men den pågående industriella omvandlingen – med etableringar av bland annat LKAB, H2 Green Steel och Northvolt – skapar ringar på vattnet. Underleverantörer och servicebolag dyker upp i kommuner där nyföretagandet tidigare var i princip obefintligt utöver jord- och skogsbruk.
Det är en typ av företagstillväxt som statistiken ibland missar: den som sker i kölvattnet av stora industriinvesteringar och som inte alltid syns i nyregistreringssiffrorna förrän ett par år senare. Kommuner som Gällivare, Boden och Skellefteå är inne i en strukturomvandling som kan förändra nyföretagarkartan i norra Sverige på sikt.
Vad driver skillnaderna?
Forskning från bland annat RISE och regionala tillväxtanalyser pekar på några återkommande faktorer bakom regional variation i nyföretagande:
- Tillgång till kapital och riskvilligt kapital – koncentrerat till storstadsregionerna, men regionala fonder och EU-medel spelar allt större roll på mindre orter.
- Kompetenstillgång – orter med högskola eller universitetsfilial tenderar att ha fler nyföretagare inom kunskapsintensiva branscher.
- Branschstruktur – regioner med stark tradition av småföretag reproducerar företagande generationerna igenom.
- Inflyttning och attraktivitet – pandemin förändrade inflyttningsmönster och skapade nya företagare i pendlings- och semesterorter.
Storstaden tappar inte sitt grepp – men utmaningen är reell
Att Stockholm skulle förlora sin ställning som landets epicentrum för nyföretagande är inte troligt i närtid. Tillgången på kapital, kompetens, nätverk och infrastruktur är för stor. Men den regionala obalansen håller på att nyanseras. Fler kommuner utanför storstäderna satsar aktivt på att sänka trösklarna för att starta företag – via lokala näringsliv, kommunala inkubatorer och riktade stödpaket.
Det som händer i Skellefteå, Halmstad och Visby just nu är inte en slump. Det är resultatet av medvetna satsningar kombinerat med strukturella förändringar i ekonomin. Nyföretagarstatistiken de kommande åren kommer sannolikt att visa en fortsatt rörelse mot ökad geografisk spridning – inte bort från storstäderna, utan i tillägg till dem.
Leave a Reply