Svenskt företagande har det senaste decenniet genomgått en berg-och-dalbana som sällan berättas i sin helhet. Bilden är mer komplex än att pandemin bara var en enskild chock: Sverige valde en annan väg genom covid-19 än nästan hela övriga världen, vilket sköt upp den verkliga ekonomiska smällen till flera år efter att krisen egentligen ansågs över.
En stabil baslinje fram till 2020
Sedan 2010 har nyföretagandet i Sverige legat förhållandevis stabilt kring 70 000 nya företag om året. Tjänstesektorn har genomgående dominerat nyregistreringarna – av de 74 436 företag som startades 2025 stod tjänstesektorn för drygt 61 000, jämfört med cirka 10 000 inom industrin. De vanligaste företagsformerna är enskild firma och aktiebolag, medan handels- och kommanditbolag utgör en marginell andel av det totala nyföretagandet.
Den stabiliteten bröts dock rejält kring pandemiåren, och det är här den svenska historien skiljer sig från de flesta andra länders.
Sveriges väg genom pandemin var unikt annorlunda
Till skillnad från nästan alla jämförbara länder valde Sverige att inte stänga ner samhället. Strategin byggde på rekommendationer snarare än lagar och tvingande nedstängningar: inget generellt utegångsförbud infördes, barer och restauranger höll öppet genom hela pandemin, och munskydd rekommenderades bara under en period i kollektivtrafiken. Målet var att bromsa smittspridningen utan att helt stänga ner ekonomin, med motiveringen att långvariga nedstängningar i sig skapar allvarliga påfrestningar på samhället som kan få värre hälsoeffekter på sikt.
Det innebar förstås högre dödstal jämfört med de nordiska grannländerna under den första vågen – Sverige låg på 1 160 döda per miljon invånare, mot Danmarks 459 och Norges 159, om än lägre än till exempel Belgien och Frankrike. Men ur ett rent företagsekonomiskt perspektiv innebar avsaknaden av formella nedstängningar att svenska företag, till skillnad från sina motsvarigheter i länder med hårda restriktioner, kunde hålla öppet och generera intäkter under en period då stora delar av världen var helt avstängda.
Stödpaketen som sköt upp krisen
Det betyder inte att svenska företag klarade sig utan hjälp. Staten satte in kraftfulla stödåtgärder ändå, riktade mot de branscher som drabbades hårdast trots avsaknaden av nedstängningar – framför allt besöksnäring, evenemang och delar av handeln som ändå tappade kunder på grund av minskad rörlighet och internationellt resande.
Korttidsarbete, där anställda tillfälligt går ner i arbetstid och lön med kostnaden fördelad mellan stat, arbetsgivare och anställd, var det i särklass mest omfattande stödet och uppgick till drygt 36 miljarder kronor under 2020–2021. Därefter följde nedsättningen av arbetsgivaravgifter på knappt 30 miljarder kronor, ersättning för höga sjuklönekostnader på knappt 18 miljarder kronor, och ett omställningsstöd riktat mot företag vars omsättning fallit med minst 30 procent jämfört med 2019, som kostade knappt 13 miljarder kronor.
Effekten var tydlig och på kort sikt positiv: konkurserna minskade kraftigt under pandemin, och låg under vissa månader långt under nivåerna innan krisen bröt ut. Men den effekten dolde ett problem som skulle visa sig några år senare.
Den fördröjda krisen: rekordkonkurser 2023 och 2024
När stödåtgärderna trappades ner, samtidigt som inflation, kraftiga räntehöjningar, en försvagad krona och global oro på grund av krig pressade kostnadsläget, visade det sig att många företag bara hållit sig flytande genom pandemin med hjälp av statligt stöd – en form av konstgjord andning snarare än en frisk verksamhet.
Resultatet blev en historisk konkursvåg. Under 2023 gick 8 243 aktiebolag i konkurs, den högsta siffran sedan mätningarna inleddes 1999 och en ökning med 31 procent jämfört med 2022. Över 24 000 anställda berördes, 40 procent fler än året innan. Men 2024 blev ännu värre: 10 141 aktiebolag gick i konkurs, ett nytt rekord, vilket påverkade totalt 33 193 anställda.
Vissa branscher drabbades betydligt hårdare än andra. Sportbranschen, med sportbutiker och sporthallar, ökade sina konkurser med hela 83 procent, bilhandlare med 41 procent och byggbranschen med 38 procent – branscher som alla är känsliga för både konsumtionsminskning och de höjda räntornas effekt på investeringsvilja.
Tecken på vändning 2025
Efter flera tunga år visar siffrorna för 2025 en försiktig återhämtning på nyföretagandesidan. Totalt startades 74 436 företag under året, drygt 4 000 fler än 2024, och en ökning med 9 procent hade redan skett mellan 2023 och 2024. Det är värt att notera att 2023 hade det svagaste nyföretagandet sedan finanskrisen 2009, vilket gör uppgången 2024–2025 till ett tydligt trendbrott snarare än en fortsättning på en redan stark utveckling.
Vad decenniet lär oss om svenskt företagande
Det senaste decenniets utveckling visar att en annorlunda kris-strategi inte nödvändigtvis undviker de ekonomiska konsekvenserna – den kan snarare skjuta upp dem. Sverige undvek de omedelbara nedstängningseffekter som slog hårt mot företag i andra länder 2020, men den kombinationen av uppskjutna kostnader, generöst statligt stöd som senare togs bort, och en efterföljande period av hög inflation och stigande räntor resulterade ändå i en historisk konkursvåg – fast två till tre år senare än i länder som stängde ner direkt. För den som analyserar svenskt näringsliv är lärdomen att effekterna av en kris som covid-19 inte alltid syns i statistiken samma år den inträffar, utan kan dyka upp flera år senare när tillfälliga stödsystem fasas ut och den underliggande ekonomiska verkligheten blir synlig.
Leave a Reply